Om rösten

Vad vill du förmedla?

Det kan vara det viktigaste att tänka på när du ska utveckla din sång!

Rösten kommer från din kropp och färgas helt av dina känslor. Du kan inte styra rösten med ord och termer, men orden kan ge dig ett muskelminne av en känsla och kroppen minns inställningarna. Du kan sätta igång med den klang som krävs för det du vill förmedla om du vet hur du hittar ett bekvämt och bra sätt att ”producera”ljudet! Håller du med? Kanske har du en ”Comfort-zone”, en röst du tycker är ”din egen”, inställningar som du vant dig vid och kan musicera med? Om du kan använda den i ALLA röstlägen, aldrig blir hes och vill hålla dig till en viss genre där rösten passar bäst, GRATTIS!, då har du en naturligt bra teknik och det är bara att fortsätta musicera och berätta!

Ofta är det dock så att man har begränsningar i tex omfång, man vill nå högre toner och man vill kunna anpassa klangen till olika musik eller roller. Då kan man träna sig på att komma in i olika klanger, ”funktioner” ” kvalitéer”.


Sångspråket

Det finns många ”språk” när man pratar om röstanvändning och olika klanger mm. Vissa vill ha sina egna ord och sätter namn på en känsla eller karaktär.

Termer och ord som används i klassisk sång skiljer sig från de man använder i modernare sångideal. I Köpenhamn finns en utbildning i  ”Complete Vocal Technique ” som grundats av Cathrine Sadolin.

Hon är en av flera som gett namn till röstens klanger och har framgångsrikt spridit sin ”mission” att vi ska ha samma språk när vi jobbar med rösten.

Metoden går under namnet CVT. (Skrev första boken år 2000) Föregångare till CVT är Jo Estill. (1988) En amerikanska som med sitt team forskade på rösten och har andra namn ”kvaliteer” (CVT:Funktioner). Tekniken går under namnet ESTILL och är med CVT den mest kända ”sångskolan” för genrer som inte är klassisk.

 Forskning pågår fortfarande och det uppdateras ständigt läroböcker som finns att köpa.


 ”Komma igång”-övningar ca 10 min


A Vakna upp!


1. Jogga på stället/ Dansa/Promenera

2. Sträck ut kroppen med diverse armböjningar åt olika håll, grimasera samtidigt 3. Rulla axlar åt olika håll, undvik låsta knän, tappa hakan

4. Massera nacke, käke, struphuvud,tungben, panna mm

5. Luta huvudet åt olika håll för att sträcka ut nacke

6. ”Slå” dig på ben, armar med öppna handflator

7. Hoppa jämfota några hopp och var noga med balans i landningen



B Bli medveten om stödet!


1.

Andas in genom näsan ( låtsas dofta på något gott) och känn hur bröstkorgen vidgas, håll kvar vidgningen när du blåser ut på ett så långt FFFFF som möjligt. Använd gärna ett resår-skärp över revbenen så ser du vidgningen bra.

2.

Lägg en hand över naveln och gör samma sak igen på ett SSSSS.

Känn hur magen åker mjukt inåt mot ryggraden.

3.

Gör ännu en utandning på ett tonande ZZZZZ. Prova nu att skjuta fram höften samtidigt som du försöker svanka.

Gör detta i en seg rörelse under det tonande ZZZZZZ!

 18

4.

Gör ett glissando ( en suck ) på FFF till VVV och SSS till ZZZ och RRR(tonlöst) till RRR(tonande) en kvint ner (fem toner) i bekvämt läge.

Tänk på inandningen som ovan och även på följande ”Check-points” :

-avspänd panna

-avspända mungipor

-bra balans och hållning

-stöd


C Kontrollera stämbandens dagsform!


För att kontrollera stämbandens ”status”, ytskiktet (slemhinnan) som kan vara svullet efter överansträngning eller sjukdom

- sjung staccato i mycket svag nyans i t ex en femtons-skala nedåt.

Om tonen fäster (startar) lätt och direkt är det ingen svullnad!

Använd olika skalor och intervaller eller någon visa.

Sjung på ”NG” eller en vokal och mjuk ton-ansats, bekväm nyans.

Koncentrera dig på att slappna av när ny luft kommer in ( utan att säcka ihop) och sedan aktivera musikler när nu startar tonen. Tänk att du har ett inre ”skratt” för att hålla öppet kring stämbanden.


Om Stödet


Ett effektivt stöd ger tex följande resultat:

-längre och stabilare toner

-jämnt tonflöde

-större omfång

-ingen heshet eller spänning -större volym

-kontroll på vibrato -kontroll av tonhöjd

Stöd är att hålla tillbaka luften genom att:


1. Hålla diafragman nere!

2. Hålla ute revbenen!

3. Låta magen vid naveln gå inåt! Alltid mjuk mage vid naveln!

4. Aktivera ryggmusklerna! ( tänk att du pressar apelsiner i armhålorna)

5. Svanka och samtidigt skjuta fram höften, en dragkamp!

Allt detta i en rörelse som om man har ett motstånd!

Du kan hitta nr 5 genom att aktivera muskeln precis

över ”pubic benet”. Över benet är en lucka in, tryck in handen och använd muskeln där till att trycka bort handen. Luckan försvinner!


Öva Stödet


1.

Håll ett ”ffff” eller ”sss” så länge du kan.


 Använd de 5 punkterna när du gör ovanstående övning!


”Ju längre tid som gått sedan sista andningen i en sång, desto mer stöd”

 ” Höga och låga toner är de som behöver mest stödenergi”


Stödet hjälper till att förhindra de spänningar i svalget som är naturliga för oss eftersom de hjälper till att skicka maten vi sväljer i rätt riktning. Dessa muskler kallas konstriktormuskler.

Genom att välja rätt inställning av vokaler, placera tungan och bettet mm bra så strävar vi hela tiden efter att få dessa muskler att spänna av. Och stödet är viktigt för detta!

Sångare genom alla tider har haft olika sätt att beskriva stödet.

Endel förbereder och

förankrar stödet innan frasens start och andra menar att tonens ansats sätter igång stödarbetet, det aktiveras när det behövs. Förutom de fem punkterna ovan pratar Estill

också om att aktivera nacke och huvud. ”Neck-Anchering” kan enligt vad jag anser jämföras med CVT:s ” Bite ” som används i Overdrive.


 

2

Sjung på ett ”ng” en skala eller glisande upp

(en oktav eller mer ) i svag volym som om du

nynnar. När du känner minsta anspänning i svalg/hals så ska du tillsätta mer stöd. Denna övning visar verkligen var stödet måste in och när du klarar att nynna en hel oktav går du vidare till två oktaver.

Viktigt att det känns avspänt! För att förhindra spänningar i svalget kan du "fnissa utan ljud" och vara noga med att magen följer med inåt vid start och med att hålla ut revbenen så att diafragman kan göra sitt jobb.




Hur du påverkar ditt ”Sound”


Vi använder olika ord när vi beskriver hur en röst låter!

Mjuk, fri, spänd, ljus, klämd, fyllig, raspig, klar mm..


Detta kan vi förändra när vi sjunger:


Mjuka gommen: Höja och sänka

Velumporten:     Öppen (ng), stängd (b) halvöppen (ngii)

Ansatsröret:       Stort och öppet eller twangat och förminskat

Struplock:          Skyddar luftstrupen när vi sväljer

Stämband:         Ändrar form med hjälp av olika muskler, omedveten styrning

Läppar:              Formar konsonanter. Mungiporna påverkar också klangen     

Tungan:             Formar vokaler och bestämmer klang

Struphuvud:       Kan höjas, sänkas, tippas


Velumporten är viktig att kunna styra för att få den klang man önskar.

Innom klassiskt klangideal är den oftast stängd även om det kan kännas som att klangen är i ” masken” i bihålorna. Att det känns så beror troligtvis på att ljudet transporteras i ben och brosk och vibrerar i kinderna. Men merparten av ljudet kommer ut endast genom munnen.

Copyright @ All Rights Reserved